Landsort och Båken

Som ni förstår ska vi nu göra ett besök på ön Öja i grannkommunen Nynäshamn. På ön finns byn Landsort och den kanske mer kända Landsorts fyr. Platsen finns omnämnd i skrift redan från 1200-talet (!). Landsorts fyr är en av landets äldsta bevarade fyrplatser. På 1660-talet ersattes den båk som stod på platsen med en fyr. Den första fyren var byggd i trä och brann ned 1672, men ersattes sedan av den fyr i sten som står där än idag. Nu behöver man inte vara intresserad av fyrar för att besöka Öja. På ön finns fin natur, byn är trevlig och skärgårdsmiljön är härlig. För den konstintresserade så finns utomhuskonst utplacerad längs grusvägarna och det finns också ett litet galleri. Här är några första bilder från Öja.

Årsta havsbad

En cykeltur häromdagen förde mig förbi Årsta havsbad och jag tyckte att det var lika bra att kliva av cykeln och ta några bilder. Området har en ganska lång historia och började som ett sommarstugeområde tänkt för stockholmare med lite lägre inkomst. Det uppfördes stugor i olika modeller, men med enhetlig färgsättning där innerstadsbon kunde ha sin tillflykt under sommaren och odla sin egen täppa. Nu består området till stor del av permanentboenden och de ursprungliga stugorna har ersatts av större villor. Vid själva havsbadet finns förutom strand och bryggor också en dansbana och ett par tennisbanor (där undertecknad förresten premiärspelade på grus en gång i tidernas begynnelse). Om man tar sig ifrån Årsta havsbad med buss kan man sitta och vänta i kanske Stockholms trevligaste busskur. Kuren är fint inredd och erbjuder resenären att bläddra i någon bok eller byta reselitteratur mot någon av böckerna på hyllan.

Fina fisken

Det var en så härlig dag på Utö häromsistens så den förtjänar att presenteras med några bilder till. Den enda kamera jag hade med mig (förutom mobilkameran då) var min gamla Pentax WG-1. Det är en "ruggad" modell som kan användas under vatten, men som tillbringar det absolut mesta av sin tid i en låda och knappt används. Tyvärr vittnar väl det om hur sällan jag själv badar ute i havet. På Utö fick den alltså tjänstgöra både över och under vattenytan.

Det blir en dag på stranden

Solen skiner och himlen är blå. När temperaturen stiger upp mot 30 grader infinner sig en obönhörlig lust att ta sig till havet. I Haninge kommun finns då många alternativ. Alternativet för dagen var att ta båten från Årsta havsbad till Utö. Det är en plats som gör sig bra i stort sett när som helst på året, men kanske är allra bäst en varm sommardag. Att hyra en cykel och trampa fram på grusvägarna på ön är väldigt trivsamt, även om det finns backar där man får kämpa lite. Att sedan hoppa i plurret vid t.ex. Ålö storsand är en riktig belöning. Här är några första bilder ifrån Utö.

Rust in peace

Rost är kanske något man sällan önskar sig, men när man ser det på sådana här saker kan det nästan vara vackert. Vi är fortfarande vid Stora Vika kalkbrott. Där fanns också en cementfabrik och i denna fabrik kunde man hitta roterugnar. Detta enorma rör är en del av en sådan ugn. Ugnen i sig var 145 meter lång (!) och fabrikens två ugnar producerade tillsammans 340 000 ton cement per år. Detta och mer kan man läsa sig till där naturstigen runt kalkbrottet har sin början.
  Efter en tur runt kalkbrottet kan man bli lite småhungrig. Då finns ju möjligheten att ta sig till våffelstugan vid Ösmo kyrka - inte alls dumt. Ösmo kyrka är förresten väl värd ett besök. Den är jättefin och historiskt intressant (som gamla kyrkor ofta är). Inuti är kyrkan rikligt dekorerad av Albertus Pictor (vem annars?).

Vit fetknopp

... och då syftar jag inte på mig själv vintertid utan på den lilla lustiga växten med sina korvformade blad. Stora Vika är ett nedlagt kalkbrott i grannkommunen Nynäshamn. Där trivs den vita fetknoppen utmärkt. Andra som trivs där i den lite speciella naturen är fjärilarna. Det finns ganska många arter som är vanligt förekommande i området. Tydligen ska apollofjärilen finnas där också, men man ska ha en del tur för att få syn på en sådan. Under helgens besök vid kalkbrottet kunde jag i alla fall bocka av några olika fjärilsarter. Bland annat såg jag ett antal vitgräsfjärilar. Naturstigen runt kalkbrottet var mycket trevlig och utöver fjärilar och fetknoppar kan man få se näckrosor och orkidéer.

Slottsrester

Jag upptäckte att det fanns några ytterligare bilder från naturreservatet vid Häringe slott att dela med mig av. Här får ni se lite, för att inte säga mycket lite, av djurlivet i området. Som slutkläm får ni också se en skymt av slottet. Jag har säkert bloggat om slottet tidigare, för den som är intresserad. Om inte, så dyker det säkert upp här någon gång framöver.